Med filmen Educational Uses of Second Life (https://bilda.kth.se/courseId/4935/content.do?id=13518274) får man en heltäckande överblick i hur man kan använda de virtuella världarna i skolans värld. Filmen visar hur man som ”gäst” kan leva sig in i dessa virtuella världar. Jag tycker själv att Second Life är lite för abstrakt för mig och har själv aldrig tyckt om likande ”spel”. Fördelen med dessa världar är att man kan interagera olika världar med andra deltagares, byta varandras och olika infallsvinklar. Jag ser även fördelen i möjligheten till den lättillgängliga information/kunskapsutveckling man kan ta del av i såväl historia som språk. Informationen kring de olika perspektiven och världarna kan med stor sannolikhet bidra till en ”naturlig” kunskapsutveckling, relevant för att bygga upp ett gott ordförråd (i såväl engelska, svenska som andra språk), men där även möjligheten av att tillägna sig övriga ämneskunskaper. Elever kan även arbeta tillsammans och skapa byggprojekt i olika former, exempelvis 3D och som kan vara användbart i ämnet matematik.
De virtuella världarna erbjuder även studenter att kunna upprätthålla kontakten med andra, via kommunikationen kan man också dela upplevelser och andras känslor. Vidare finns också möjligheten av att skåda ”världen” ur någon annans perspektiv och upplevelser (som målare, schizofren eller rebell). Man kan även ställas inför prov i den virtuella världen (som mäter kunskaper), där eleven sänds tillbaka i den tidigare världen, om den inte klarar provet. Här kan jag se att det kan tänkas finnas möjlighet att föra in den virtuella världen i ett skolsammanhang, men där jag själv ställer mig frågande till formen av undervisning. Genom att använda virtuella världar kan man överbrygga språkbarriärer och därmed skapa ”övningar” för språklektioner (man kan även spela in och upp ”tal”), vilket jag tror kan vara en fördel i de moderna språken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar