Neuropsykiatriska funktionsnedsättning, och hur pedagoger bemöter dilemmat

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan yttra sig på många olika sätt. I de fall man har någon form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är det inte säkert att dessa ses på "utsidan" – utan handlar mer om hur hjärnan arbetar och fungerar. Till området räknar man ADHD, Aspeergers syndrom, Touretts syndrom, autism och tvångssyndrom (OCD). Dessa behöver nödvändigtvis inte påverka elevens intellekt, men svårigheter med språk-, tal-, och läs och skrivsvårigheter kan finnas. Vanligt är att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, har en eller flera diagnoser, vilket ökar möjligheten för både lärare, elev och föräldrar att förstå och underlätta elevens vardag. Men, det är viktigt att man tittar förbi svårigheterna och ser till elevens möjligheter - för att nå en positiv maximala utvecklingskurvan. För att möjliggöra ett lyckat arbete inom ramen för skola, är det viktigt att eleven får stöd för de individuella behoven, vilket även står i styrdokumenten. Att som pedagog arbete med neuropsykiatriska funktionshinder och diagnoser kan innebära att man måste arbeta med olika svårigheter, beroende på hur stora dessa är formade. Det är viktigt att alla svårigheter tillgodoses i skolarbetet. Elevers beteenden kan bero på olika saker – vilka vi lärare måste ta oss bakom. En pedagog kan inte enbart gå på det vi ser, utan måste gå bakom beteendet hos elever – för att finna en förklaring till vad som kan ligga till grund till dilemmat. Det är under ytan det finns funktioner som är viktiga att känna till, där bristande förmågor kan vara en orsak till att svårigheter uppstår. Vissa elever kan ha svårigheter att se abstrakta händelser (som hur andra tänker), känner och förstå inte heller andras eller egna förväntningar samt uppfattar inte det sociala samspelet som rör sig inom kamratkretsen. Det är extra viktigt att jag som pedagog är tydlig och behjälplig gällande "förklaringar" då jag undervisar – att det tydligt framgår vad som krävs och vad som förväntas av eleverna under en lektion/projekt, för att eleven skall ges möjlighet att lyckas fullt ut. Sammansatta funktioner, som exekutiva funktioner handlar om att elever har svårt att tänka och slutföra uppdrag, vilket betyder att man då har svårigheter med arbetsminne - vilket bidrar till att man på egen hand har börja jobba och att hitta dokumentation till arbetsområdet. Det är viktigt att dessa elever får den styrning och vägledning som de så väl behöver. Som lärare är det viktigt att man hittar fler sätt att jobba på – genom att upprätta varianter och utveckla olika sätt att förhålla sig till olika läromedel. I filmklippet Abstrakt tänkande berättar man att hela 16 % av eleverna i dagens skola saknar förmåga till ett abstrakt tänkande, vilket är viktigt att tänka på som undervisande lärare – för hur kan vi hjälpa dessa elever? Det är en förutsättning att förstå hur andra ser och tänker, för att leva ett rikt liv. Andras förväntningar på oss, är högst värdefullt att kunna ta till sig och bemöta. Skolan är en social situation, som i vissa fall kan vara ”dold” för vissa elever, som kan uppleva det sociala samspelet som svårt och otillgängligt – de kan inte tolka andras beteende. Det handlar om att föra något framåt, att samordna förmågor mot målet. Har man svårighetr med detta, kan det vara svårt att göra fler saker samtidigt, som då man har kemi och skall laborera, kan det vara svårt att samtidigt planera och genomföra experiment, som man måste lyssna på vad läraren säger - man kan helt enkelt inte automatisera allt, utan kan behöva instruktioner på ett papper. Det går heller inte att planera det egna grupparbetet, att leta efter material självsändigt och att lägga upp arbetet, det måste finnas tydliga instruktioner. Genom att göra läxor synliga för både elev och föräldrar, kan detta möjliggöra arbetet för elever med svårigheter. Det är också viktigt att man som pedagog inte själv tror att allt är ”givet”, utan att man för en dialag med elever som uppvisar svårigheter, för att se vad det är som gör att dessa svårigheter uppstår. Filmen, Myror i brallan, visar hur elever med ADHD upplever sig själva och andra. Ett neurobiologiskt tillstånd som ADHD, har att göra med brister i hjärnans omsättning, av dopamin och noradrinalin, som styra och reglera vårt beteende. Elever med ADHD kanske inte klarar av att ta besvikelser och upplevs som väldigt jobbig, både av sig själv och andra. För vissa elever med diagnosen kan det vara så att de redan i förväg vill veta vad det är som gäller under dagen. Behandlingar av ADHD är oftast någon form av medicinering eller terapier som kognitiv beteendeterapi, vilket inte handlar om att analysera barndomen, utan att fungera. Elever med ADHD är mycket kreativa, och kan gynna dem som vuxna, som är kreativa, snabba och uppfinningsrika yrkesutövare. Tekniska strategier och hjälpmedel finns gott om – men man måste se till varje elev, för att veta vad just den behöver. Kognitionssimulator är ett sätt att arbeta med kognitiva funktionshinder – där man genom en simultator kan ”uppleva” den värld man själv befinner sig i, vilket anpassar sig till olika svårigheter – och därefter utformar övningar att arbeta med, specifikt för just den svårigheter man valt i filtret. Vid arbetet kan pedoagog och elev sedan arbeta gemensamt, för att förstå hur elever med svårigheter upplever sin ”omgivning”, eftersom de upplever omgivningen helt annorlunda. Skolmiljö är ytterst viktig och de är ett måste att den anpassas efter elevernas behov. Tuggummi och andra störande ljud som stolar som skrapar, är viktigt att man får bort i miljö. Genom att titta på filmklipp kring elevers olika svårigheter kan även andra elever få en ökad förståelse för varandras olika förutsättningar.

Alla är vi olika och intelligens är mer miljöberoende än man tidigare trott och som innebär att vi har olika förutsättningar och är olika utvecklade - beroende på hur vår omkringliggande miljö sett ut under uppväxtåren. Gen om att variera undervisningen genom att låta eleverna höra, känna, se och uppleva - erbjuds fler elever möjlighet till ett lyckat lärande. Mycket handlar också om att kunna se möjligheter och inte svårigheter, att kunna bygga på styrkor och inte se till svårigheter. Man får inte ge sig, innan man fått alla med sig i klassrummet.

Att vara en god pedagog är att var observant och att man ser svårigheter och inte lägger dem bakom sig. Därför är det viktigt att man gör en kartläggning över det egna sättet att undervisa – vad händer om jag ritar och skriver, att man observerar systematiskt och ser när och hur förändringar sker. Det är också viktigt att man som lärare vågar ta hjälp – att man tittar på vilka faktorer som gör att det går bra, för att då kunna utöka just det arbetssättet.

Att använda sig av tekniska hjälpmedel är i många fall lättare än man tror, som att använda telefonen     till "tidspåminnelse för exempelvis läxor,  att dela upp läxor. Det är viktigt att man provar att hjälpa och instruera elever i svårigheter - kanske kan det underlätta att man använder sig av Power Pointpresentationer och sedan ge alla elever anteckningarna, låt någon elev göra en sammanfattning av lektionen eller kanske spela in lektionen på film? Det gäller att vara kreativ, även som lärare och genom en levande dialog med elev och förälder, tror jag att man kan komma långt!