Höra eller höras?

Hur kan vi pedagoger organisera gynnsamma klassrumsklimat?

Det finns många tekniska hjälpmedel att tillgå, som funkar bra i klassrummet, men det är också viktigt att man organiserar miljön, som att sätta tennisbollar på stolar eller liknande, eftersom hörapparater annars ”stänger av”, vid hårda ljud. Även mikrofonerna placering i klassrummet är viktigt att tänka på, och att dessa inte enbart placeras hos läraren – för att därigenom kunna öka elevers delaktighet. Tempo är ytterligare jag som pedagog måste tänka på att anpassa – som måste dras ned något samt att gärna upprätta en naturlig talordning i klassrummet och inte tillåter att elever talar i mun på varandra. Finns det elever med fler funktionsnedsättningar, är det viktigt att man som pedagog är vaken för dess reaktioner, vilket även gäller elever med hörselnedsättning - som i de fall man har grav hörselnedsättning, måste man använda ögonen mer och kanske måste jag som pedagog upprepa saker fler gånger – vilket inte behöver vara ett tecken på oro eller koncentrationssvårigheter (som ADHD), utan kan handla om att eleven helt enkelt inte hör. Elever med annan etnisk bakgrund är det viktigt att man observerar där andra varianter av svårigheter kan ligga bakom "oro" (som sjukdomar).

Det är viktigt att man som pedagog är medveten om att elever med hörselnedsättning har behov av olika sätt att kommunicera. Genom att använda sig av Skype eller annan bildtelefoni har möjligheten ökat gällande "kontakt och kommunikation" under lov – där det är möjligt att visa kamraterna sina exempelvis leksaker - i de fall man inte kan kommunicera eller kanske kan man teckna till varandra. I vissa fall behöver jag som pedagog behöva tillägna mig kunskaper inom teckenspråk, för att kunna arbete och integrera elever med hörselskada fullt ut.

Finns elever med hörselnedsättning i ditt klassrum - är Hörseldagboken ett bra pedagogiskt verktyg att tillgå. Där hittar man pedologiska tips och länkar att ladda ned för att kunna arbeta med elever som har hörselnedsättning. Genom Hörseldagboken kan man också hitta övingar och tips på bra litteratur för att öka förståelsen kring hörselnedsättning. Jag tror också att det är viktigt att man som pedagog och lärare sätter sig in de specifika svårigheter elever har och att jag som pedagog verkar för att underlätta svårigheter utifrån dessa behov. Arbetsmiljön är av stort värde för att undervisningen skall kunna fungera och gynna alla elever. Det är därmed som pedagog är en fördel att lära sig att teckna, för att därmed öka förmåga att läsa av både egna och andras kroppsspråk – eftersom kroppsspråk kan bli till ett värdefullt verktyg, för alla. Det är högst värdefullt att man inkludera alla elever och att man upprätthåller en levande dialog i klassrummet, särskilt med elever i svårigheter. 

Tydlighet, noggrannhet och god planering är högst värdefulla redskap jag som pedagog skall bär med mig in i klassrummet – vilket gynnar alla elever, inte minst de elever med hörselnedsättning. Genom att alltid tänka på hur man talar, den egna placeringen och att man talar i normal samtalston – kan ett gynnsammare arbetsklimat upprättas. 

Jag tror att alla elever gynnas av att man arbetar med kroppen som verktyg men att man också upprättar naturliga band till digital teknik i undervisningsmiljön. Här ser jag stora fördelar med att arbeta mer med text och bilder – men också att man gör teckenspråket tillgängligt till hela klassen, där man ”väver in” teckenspråket som en naturlig del i klassrumsmiljön. Vidare finns det sajter, där man kan se videoklipp, med olika teckenspråk på, som Sprredthsign – vilket kan vara till fördel att känna till i de fall man träffar på elever med annan etnicitet. Vidare tror jag att sidor som Teckenspråkswebben är ett bra sätt att väcka ”teckenspråklig” nyfikenhet på alla elever i klassrummet.